Om mig

Jag heter Annica Tjärnberg, pensionerad Leg Sjuk'sköterska som kom i kontakt med Papillon när mina föräldrar skaffade en Papillon 1972 från Kennel Fjärilsbos Kennel som fanns utanför Göteborg. Jag var fortfarande i min sjuksköterskeutbildning och blev mycket fäst vid rasen. Det tog många år efter detta innan jag kunde skaffa min egen Papillon. Kontaktade Svenska Kennel klubben för att få en lista på kennlar som hade Papillon i närheten där jag då bodde (Vaxholm). 1987 kontaktade jag Kennel Chatoy's som då fanns på Resarö Vaxholm. Detta blev början av en mycket fin och lång vänskap med Jennica Lindvall. Köpte min första Papillon av henne (Chatoy's La Conielle) som jag kallade Smulan för hon var av den mindre storleken. Samtidigt vill Jennica ha en fodervärd till Chatoy's Coco Chanel (Kallad Mimmi) som jag blev fodervärd till. Naturligtvis kunde man inte motstå dessa små bollar. Trevliga och stabila temperament med underbara personaliteter.

Efter ett tag fick Jennica in mig på utställnings cirkusen och blev fast. Lärde känna många trevliga och mysiga människor runt utställningsringarna. Efter något år tyckte Jennica att jag skulle ta en kull på mina tikar och då beslöt jag mig för att skaffa ett kennel namn. Eftersom jag inte har egna barn fick min systers flickor bilda namnet Liannica's efter Anna, Karin och Lisa. Varm i kläderna inom klubben började jag att engagera mig och har haft olika positioner i Papillon-Ringen.

Efter ha varit utomlands och arbetat kom jag tillbaka till Sverige och blev fodervärd till en mycket trevlig och underbar tik Silenzios Wash in Go (Tracey) Hon blev SUCH 2001 och har givit många fina avkommor som jag idag kan hitta i olika tavlor runt om i världen. 2002 kom Tracey över till mig i Kalifornien USA då jag ett halvår tidigare flyttat dit och börjat jobba som Registered Nurse på olika akutmottagningar. Hon var dräktig när hon kom till mig och födde 2 fina pojkar. Tyvärr så överlevde bara en av dom och det var Liannica's American Hope of Sweden (Mickey). Efter 2 år flyttade jag hem igen och mina små älsklingar fick åka hem och vara 3 månader i karantän som dom klarade alldeles utmärkt. Både Tracey och Mickey är änglar sedan en tid tillbaka och jag fortsätter sakta men säkert mitt avelsarbete i sakta gemak.